Fläskläpp.
igår vid tio ringde edwins dagis mig. fick lite smått panik när jag såg vem det var som ringde. har nummret inlagt på mobilen. tankarna hann flyga igenom huvudet. första tanken var "nej, har han fått magsjuk". sedan kom tanken "tänk om han krampar". beredd att packa en väska och springa så svarade jag. då har lillen ramlat ute och blöder en massa från läppen och de ville att jag skulle komma och kolla och hämta hem han. så packade ur vagnen, som aggerar en hylla, typ. för tänkte om han inte orkade gå hem. sen tutten och snutten i fikan. skyndade jag mig till dagis. tankarna hann flyga i huvudet om vi blev tvungna att åka upp på sjukhuset eller ej. och det stärktes eftersom de ringde efter mig.
på dagis så träffar jag den första dagisfröken. som hade sett allt och tänkt "neej" men inte hann fram innan olyckan var framme. han hade åkte på mage nerför kanan och inte tagit emot sig så slog munnen i den härda sanden. så det kom massa blod. och sa att han hade en stor blodfläck på overallen, så jag var medveten om det om jag var rädd för att se blod. vilket jag absolut inte är, som jag sa. så många gånger lillen blivit stucken i sitt två-åriga liv så om man tycker det är obehagligt innan så blir man härdad. men som sagt aldrig varit rädd för sånt.
påväg in träffade jag hon som ringde och sade att han satt i en annans personals knä och åt "ice cream". vilket hon sa på engelska och nästintill bokstaverade just för att inget barn skulle förstå. inne i hallen fann jag han i knät på personalen. och massa papper vid hans sida som var blodig. de hade kylt med kallt papper och så klart torkat. fick en glass för att kyla inifrån. och han blödde inget alls när jag kom. och blod på overallen tyckte jag då inte att jag såg. bara massa choklad från glassen ;)
frågade edwin om han hade gjort illa och då pekade han på sin läpp och sa "däärr". packade hans väska innan jag tog han i handen och begav oss till vagnen. stannade och pratade med hon som ringde, och frågade om lucian vilket jag hade tänkt fråga vid hämtning. och stannade sedan och pratade med den första personalen igen. som kollade på såret och tyckte det hade dragit ihop sig bra på så kort tid. var fler personal som frågade edwin om det var bättre nu osv. då det säkert hade hörts när han gjorde illa och så sprids ryktet, och inte en så super stor gård.
så väl hemma sprang jag ner i tvättstugan och kollade om tid fanns. och det gjorde det. så i med overallen i tvättmaskin. likabra att tvätta på en gång. då den varken ska torka i tummlare eller torkskåp. utan hängas upp inne i lägenheten.
kollade läppen lite mer noga för de sa att såret var större på insidan och kollade tänderna. och allt såg bra ut. det man fick se och känna. nästintill omöjligt säger jag bara.
och idag en dag efteråt så har svullnaden lagt sig. nästintill inget. jacket syns. men läker på väldig fint. klart han blir röd. speciellt då vi varit ute. men som sagt. det läker och ser fint ut.
på dagis så träffar jag den första dagisfröken. som hade sett allt och tänkt "neej" men inte hann fram innan olyckan var framme. han hade åkte på mage nerför kanan och inte tagit emot sig så slog munnen i den härda sanden. så det kom massa blod. och sa att han hade en stor blodfläck på overallen, så jag var medveten om det om jag var rädd för att se blod. vilket jag absolut inte är, som jag sa. så många gånger lillen blivit stucken i sitt två-åriga liv så om man tycker det är obehagligt innan så blir man härdad. men som sagt aldrig varit rädd för sånt.
påväg in träffade jag hon som ringde och sade att han satt i en annans personals knä och åt "ice cream". vilket hon sa på engelska och nästintill bokstaverade just för att inget barn skulle förstå. inne i hallen fann jag han i knät på personalen. och massa papper vid hans sida som var blodig. de hade kylt med kallt papper och så klart torkat. fick en glass för att kyla inifrån. och han blödde inget alls när jag kom. och blod på overallen tyckte jag då inte att jag såg. bara massa choklad från glassen ;)
frågade edwin om han hade gjort illa och då pekade han på sin läpp och sa "däärr". packade hans väska innan jag tog han i handen och begav oss till vagnen. stannade och pratade med hon som ringde, och frågade om lucian vilket jag hade tänkt fråga vid hämtning. och stannade sedan och pratade med den första personalen igen. som kollade på såret och tyckte det hade dragit ihop sig bra på så kort tid. var fler personal som frågade edwin om det var bättre nu osv. då det säkert hade hörts när han gjorde illa och så sprids ryktet, och inte en så super stor gård.
så väl hemma sprang jag ner i tvättstugan och kollade om tid fanns. och det gjorde det. så i med overallen i tvättmaskin. likabra att tvätta på en gång. då den varken ska torka i tummlare eller torkskåp. utan hängas upp inne i lägenheten.
kollade läppen lite mer noga för de sa att såret var större på insidan och kollade tänderna. och allt såg bra ut. det man fick se och känna. nästintill omöjligt säger jag bara.
och idag en dag efteråt så har svullnaden lagt sig. nästintill inget. jacket syns. men läker på väldig fint. klart han blir röd. speciellt då vi varit ute. men som sagt. det läker och ser fint ut.
Kommentarer
Trackback
