mixan

Inte för jag har med saken att göra men känner att konflikträdda människor inte ska jobba med barn, och då speciellt inte barn med särskilda behov. 

 

Detta barn vet exakt vart han har denna människa och vill vara med denna mycket. Men det för barnet får göra precis som denne vill. Sitta på bordet, eller andra saker såsom fönsterbrädan (som nu lutar), väcka andra barn, kasta och slå börjar också bli en vardag. Vilket blir konsekvensen av att barnet får göra som det vill. Idag for det snöbollar, eller snarare isklumpar mot fönstret ett åtskillda gånger. Männsikan bara stod och kolla, barnet kasta. "Tur" som var det bara fyra stycken, men egentligen fyra för mycket. Satt inne och tänkte att snart får jag massvis med glassplitter över mig. 

 

Jag känner att jag skulle inte klara av att jobba med en sådan människa, och tur är väl det att jag inte gör det. Det åts mellanmål (som varje dag). Barnet ville inte ha fil bara flingor, vilket barnet fick två gånger. Och då rätt mycket båda gångerna. Pedagogen sade Nej till mer. Barnet gick till människan, som sedan stoppar ner handen bland alla flingor, dvs utan skeden, och tar åt barnet. Barnet ville sedan ha mer. När vi var klar (dvs jag och E) så såg jag att barnet åt en macka som då männsikan hade gjort. suck, tänkte jag då.

 

Det funkar inte i en verksamhet. Det en jobbar fram och denna människa gör så det jobbas mot eftersom det görs som det görs, vill inte ta konflikten som uppkommer, etc. 

 

Jag kan inget säga. Det vet jag. Men jag har några idéer som kan fungera. Men som sagt jag har inget att säga till om, inte min sak. Bara så skönt att skriva av mig det, så det försvinner ur mitt huvud.

 

Jag vill så gärna markera då fel begås, men som sagt jag har inget att säga till om. Och jag är inte där för att jobba.