Grattis!
idag har vi ett födelsebarn här hemma. kanske inte just ett födelsebarn utan födelsekatt :P morrisen! hon fyller 13 år om jag räknat rätt. inte för jag vet att hon föddes just detta datum men det är det datumet jag har haft. av nån konstig anledning. så därför bli hon firad idag. hur man nu ska fira en katt? ;)
ingen vet vilken datum hon föddes. de fann henne och hennes bror som fick namnet köttbullen i en stenmur. ute, alltså. det roliga var att de fick sina namn efter hur de var. brorsan gillade köttbullar och morra (som hon egentligen heter) fick sitt namn för hon morrade så mycket. men jag gjorde om namnet till morrisen för att få in ett i och ett s i namnet.
ett tag trodde hon att hon hette kkiiiisssss. jag ropde så på henne ut. mooorrrissennn, kiissssssskiisss. jaa och så vidare. och jag tror nog hela byn hörde mig när jag ropade på henne ute. min granne sa att det hördes ;) då tog jag inte i lika mycket längre. jag ville att hon skulle komma hem, inte vara ute något mera.
inte för att hon gillar att vara ute. hon kunde tänka sig vara ute på sommaren. inte annars. när hon var mindre ville hon inte ens vara ute på sommaren. då sparng hon in på lådan för att göra sina behov. egentligen brukade vi ta bort kattlådan när kissarna lärde sig att gå ute och göra sina behov. men det blev inte så med morrisen. just för hon gillade inte vara ute.
och att få hon till innekatt var väldigt lätt. just eftersom hon inte gillade att vara ute. bara hålla henne inne. men sen så hade jag och pappa olika tycke där. så jag bar upp morrisen och så fick hon bo med siameserna uppe på mina rum. vilket inte var så jätte populärt för morrisen. men nu idag så acceptera hon dem. men är väl inte bästisar med dem direkt.
en bästis har hon haft. och det var gustaf. en grannkatt. de kunde leka i timmar både ute och inne. jaa, jag släpte in han hos oss ibland så de kunde leka. men jag gav han inge mat bara tak över huvudet och lite bus med morrisen. han gillade även att leka med min kanin jag hade, jaga henne över hela gräsmattan tills hon blev slut och låg platt som en pankaka. då tog jag upp mimmi, som min kanin hette och lade hon tillbaka i buren..
morrisen och gustaf rymde ihop oxå. jag såg dem sprang ner över bussgaraget. och de var borta i flera dagar. jag befarade det värsta. vilket jag har gjort många gånger när hon gjort sina upptäcktsfärder. gustaf kom tillbaka någon dag innan morrisen. morrisen kom tillbaka halt. vilket hon ofta blev efter när hon rymt eller med andra ord gjort upptäcksfärder.
hon var en duktig lyssnare oxå. varför jag skriver var för att hon "tappade" allt det dära när hon fick sällskap av siameserna. då blev hon katt igen. men hon kunde sitt! höll på att lära henne tass när jag träffade martin men det lärde hon sig aldrig. men är så stolt att hon kunde sitt i alla fall. och så om jag klappade på sängen så hoppade hon upp där. om jag klappade på benet så kom hon.
en gång tog hon in en liten mus. det var en sommar. och jag har hört/lärt mig att de vill visa hur duktig de är så jag berömde henne medan jag försökte hålla min röst normal och visade henne ut. jag gick ut och ropade på henne och klappade på benet. och hon kom så snällt och stolt ut. jag skyndade mig att stänga dörren. det djur går på är tonläge på rösten. därför jag inte ändrade tonläge. vilket gav resultat.
morrisen har alltid varit en liten katt. kan bero på att hon är en höstkatt, jag vet inte. men hon hade problem med att äta mat. torrfoder. vilket var hennes specialitet. så hon fick blötmat. men när hon fick kompisar utav arwen och ice så fick hennes mage lov att acceptera torrfoder. vilket den gjorde. annars skulle vi ha problem.
hon gillade sova på min mage eller så nära som möjligt. eller bara på andra sidan av sängen. jag sov ofta med två täcken, tills jag fick ett duntäcke. och hon skulle ligga mellan dem. och fortfarande varför jag skriver gillade. hon blev katt när hon fick sällskap. hon kan få några ryck och sova med mig fortfarande. men då är det mest på min huvudkudde. men då upptäcker siameserna det efter ett tag och tar över platsen. vilket det blir mycket tängre med tre katter istället för en..
så idag säger vi grattis till morrisen!
ingen vet vilken datum hon föddes. de fann henne och hennes bror som fick namnet köttbullen i en stenmur. ute, alltså. det roliga var att de fick sina namn efter hur de var. brorsan gillade köttbullar och morra (som hon egentligen heter) fick sitt namn för hon morrade så mycket. men jag gjorde om namnet till morrisen för att få in ett i och ett s i namnet.
ett tag trodde hon att hon hette kkiiiisssss. jag ropde så på henne ut. mooorrrissennn, kiissssssskiisss. jaa och så vidare. och jag tror nog hela byn hörde mig när jag ropade på henne ute. min granne sa att det hördes ;) då tog jag inte i lika mycket längre. jag ville att hon skulle komma hem, inte vara ute något mera.
inte för att hon gillar att vara ute. hon kunde tänka sig vara ute på sommaren. inte annars. när hon var mindre ville hon inte ens vara ute på sommaren. då sparng hon in på lådan för att göra sina behov. egentligen brukade vi ta bort kattlådan när kissarna lärde sig att gå ute och göra sina behov. men det blev inte så med morrisen. just för hon gillade inte vara ute.
och att få hon till innekatt var väldigt lätt. just eftersom hon inte gillade att vara ute. bara hålla henne inne. men sen så hade jag och pappa olika tycke där. så jag bar upp morrisen och så fick hon bo med siameserna uppe på mina rum. vilket inte var så jätte populärt för morrisen. men nu idag så acceptera hon dem. men är väl inte bästisar med dem direkt.
en bästis har hon haft. och det var gustaf. en grannkatt. de kunde leka i timmar både ute och inne. jaa, jag släpte in han hos oss ibland så de kunde leka. men jag gav han inge mat bara tak över huvudet och lite bus med morrisen. han gillade även att leka med min kanin jag hade, jaga henne över hela gräsmattan tills hon blev slut och låg platt som en pankaka. då tog jag upp mimmi, som min kanin hette och lade hon tillbaka i buren..
morrisen och gustaf rymde ihop oxå. jag såg dem sprang ner över bussgaraget. och de var borta i flera dagar. jag befarade det värsta. vilket jag har gjort många gånger när hon gjort sina upptäcktsfärder. gustaf kom tillbaka någon dag innan morrisen. morrisen kom tillbaka halt. vilket hon ofta blev efter när hon rymt eller med andra ord gjort upptäcksfärder.
hon var en duktig lyssnare oxå. varför jag skriver var för att hon "tappade" allt det dära när hon fick sällskap av siameserna. då blev hon katt igen. men hon kunde sitt! höll på att lära henne tass när jag träffade martin men det lärde hon sig aldrig. men är så stolt att hon kunde sitt i alla fall. och så om jag klappade på sängen så hoppade hon upp där. om jag klappade på benet så kom hon.
en gång tog hon in en liten mus. det var en sommar. och jag har hört/lärt mig att de vill visa hur duktig de är så jag berömde henne medan jag försökte hålla min röst normal och visade henne ut. jag gick ut och ropade på henne och klappade på benet. och hon kom så snällt och stolt ut. jag skyndade mig att stänga dörren. det djur går på är tonläge på rösten. därför jag inte ändrade tonläge. vilket gav resultat.
morrisen har alltid varit en liten katt. kan bero på att hon är en höstkatt, jag vet inte. men hon hade problem med att äta mat. torrfoder. vilket var hennes specialitet. så hon fick blötmat. men när hon fick kompisar utav arwen och ice så fick hennes mage lov att acceptera torrfoder. vilket den gjorde. annars skulle vi ha problem.
hon gillade sova på min mage eller så nära som möjligt. eller bara på andra sidan av sängen. jag sov ofta med två täcken, tills jag fick ett duntäcke. och hon skulle ligga mellan dem. och fortfarande varför jag skriver gillade. hon blev katt när hon fick sällskap. hon kan få några ryck och sova med mig fortfarande. men då är det mest på min huvudkudde. men då upptäcker siameserna det efter ett tag och tar över platsen. vilket det blir mycket tängre med tre katter istället för en..
så idag säger vi grattis till morrisen!
min favvo bild på henne!
Kommentarer
Trackback
