Vad är diabetes typ 1?
Tänkte sammanfatta lite om just Diabetes typ 1. Kan vara bra för de som läser. Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är inte samma sak. Typ 2 funkar bukspottkörteln till en viss del och ma kan reglera med kost och motion. Många äldre som får det.
Men typ 1 då. Den kallas även barn- eller ungdomsdiabetes just för man får den då man är barn, upp till 30år har jag läst någostans. Och diabetes typ 1 fungerar inte bukspottkörteln överhuvudtaget, och i bukspottkörteln tillverkas det insulin. Denna sjukdom går inte att bota, man får lära sig att leva med den. Insulin kan man inte äta, dvs som tabletter, utan de ska injiceras under huden.
Kroppen behöver bränsle dvs energi för att fungera. Energin transporteras i blodet fram till cellerna iform utav glukos (druvsocker/socker). För att cellerna ska kunna ta upp sockret, dvs ska "äta" det, behövs hormonet insulin. Insuinet frungerar som små nycklar för att öppna upp cellerna och de kan ta sig an sockret dvs energin. Om insulin inte finns i kroppen finns det ingen som öppnar dörrarna för energin och den samlas då i blodet och cellerna i sin tur svälter.
Det är det man mäter med blodsockervärdet, dvs hur mycket socker det finns i blodet. Och det gör vi i fingrarna. Alla fngrar. Men kan även sticka i armen, tårna, örsnibbar, osv. Men det vill inte Edwin. Han vill stickas i fingrarna. Det ska noteras att om man sticker i armen är det en fördröjning på ca 10-15 min motför i fingret, vilket inte är så bra vid låga värden. Tårna kan det också vara en viss fördröjning men ska då inte vara det vid stilla sittande/liggande, dvs nattvärden.
Insulinet tillverkas i betacellerna som finns i bukspottkörteln. Och vid diabetes typ 1 har det egna immunförsvaret angripit och förstört betacellerna. Det blir socker i blodet, cellerna svälter och då tar kroppen sin energi från fettet. Och för mycket förbräning på fettet bildas det syror dvs ketoner, och för många av de leder till syraförgiftning, ketoacidos. Vilket är ett livshotande tillstånd. Och då kommer det en speciell lukt från munnen, aceton. (Vilket Edwin hade då vi kom in, enligt läkaren var det i sista sekund vi kom in, om vi hade avvaktat någon dag till så skulle det bli ambulans och blåljus in)
Diabetes typ 1 är ärftligt. Behöver inte vara ärftligt men risken är större. Om pappan i familjen har diabetes typ 1 är risken det dubbla att få det än om mamman har det. (Det känns lovande för framtida barnbarn.) Det räcker med en vanlig infektion för att sjukdomen ska bryta ut. Så en vanlig förkyldning räcker. (I vårat fall tror jag att det var de dära blåsorna Edwin hade strax innan. Han hade såsom höstblåsor)
Ett högt blodsocker på sikt är skadligt för kroppens blodkärl. Ett tecken på att de skadas är äggvita i urinen, dvs via njurarna. Skador på de små blodkärlen kan leda till nedsatt syn, nedsatt njurfunktion och försämrad känsel i fötterna. Skador i de stora blodkärlen kan orsaka hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp.
Så summa utav kardemumman. Diabetes typ 1 kan man inte påverka genom kosten eller motion, som vissa påstår. Vi har inte gjort något fel i detta, det är Edwins immunförsvar som har förstört betacellerna. Inget vi har kunnat påverkat.
I praktiken säger detta oss. Att han ska stickas i fingrarna före varje måltid, och efter 1½-2 h efter varje mål. Plus någon gång på natten. Och plus då han beter sig "konstigt". Så det innebär att det kan bli uppemot 12 stick på en dag men oftast ligger vi på runt 8 stycken. Och sedan ska det injiceras insulin iform utav en insulinpenna, och det görs vid varje måltid dvs 5 gånger och en utav de gånger ska han ha två då han får en långtidsverkande, och den klockan 17 då vi ska äta middag. Men sedan kan det behövas mer insulin om han är hög. Vi har en gräns på 15 mmol/l. Om han är hög med ett värde runt där eller högre ska han korras.
Och vid sjukdom behövs det mer insulin än annars. Bortsett från magsjuka då det är lågt istället. Och om Edwin är låg, dvs ett värde 3,5 eller lägre, så ska han få dextrosol att äta.
Och hur mycket insulin ska det ges då? joo, det räknas ut. Man får räkna hur många kolhydrater maten innehåller, dvs potatis, ris, pasta? vilken form av protein, kanske är fiskpinnar som innehåller kolhydrater eller kanske köttbullar eller korv, osv. Och sedan vilka tillbehör dvs om ketchup, sylt, bröd eller något annat ska serveras. vad ska han dricka, mjölk? vilka grönsaker till, majs? frukt efter maten? osv. Är en hel vetskap. Men ni kan fråga mig om kolhydrater hädanefter. Jag har koll!! Efter att ha adderat vad som ska ätas så får man kolla hur mycket en enhet tar hand om. som i sin tur är uträknat på gårdagens insulinbehov. Jaa, som sagt en hel vetskap.
Sedan är det så otroligt mycket mer man får lära sig. Detta är bara den del utav grunden.......
Kommentarer
Trackback
