här är det tyst. jobbar för det mesta på dagarna, så helgerna fylls på massa måsten. och tiden sippra bort. men ska bli bättre. har dock fullt upp på jobbsidan fram till jul, vad jag vet nu. men ska bättra mig.

Jag och edwin kollade på sjukhuset på trean förrut. edwin utbrister då "ont" "blåsa" söt ungen. och detta sade han då stort sett hela tiden

händer direkt inte så mycket nu för tiden. får jobba stort sett alla dagar. får till och med säga nej till jobb då jag redan är upptaget på ett ställe, det suger kan jag säga. om man bara kunde klona sig själv.. Men än så länge har jag bara måndag till onsdag till veckan.

Jag har nog inte riktigt förståt än. imorgon är det begravning och tanken är väl att man ska gå, och tänker nog inte ändra mig men vet att det kommer dra upp massa gammalt gråll som ligger och gror. får man en "ursäkt" att få ut allt. Det jag nog inte riktigt förstått är att hon är borta, för alltid. min tanke har nog mer varit att snart ser man henne igen på affären eller vart det nu kan vara. men så är det inte. ALDRIG mer. befinner mig i något tillstånd som är nära att kracha. fått jobbat hela veckan därför jag inte ens tänkt på det, men idag var jag ledig (i alla fall tills det ringde och jag började elva) och några enstaka tårar har försökt tränga sig igenom, mot min vilja, och det även när jag inte tänkt.

inatt drömde jag om begravningen. bara för att jag och mamma satt och pratade igår om det, tror jag. väl kanske därför man börja förstå att det är verklighet och man aldrig mer kommer att ses. en så trevlig männsika som inte förtjänade döden, men vem gör det egentligen.?.

Gjorde ont igår. Tänkte hur ska det gå och kunna sova men det kunde jag. Och för tillfället känns det ingenting men risken finns att det kommer att kännas lite senare. Ska jobba idag dock bara 4,5 timmar. Så det får gå. ska ta med alvedon på fall eller om jag tar innan bag åker i förebyggande syfte. få se hur jag gör.

Dax för "operation" idag. Mamma sade hon kunde ta Edwin medan jag var på vårdcentralen vilket hon fick göra. Han har gått så långa dagar då jag jobbat.

Jag hade tid klockan tio. Gick väl hemifrån halv tio. Edwin fick ta med sig sin väska då jag inte visste hur det var med blöjor hos mormorn. Mötte hon utanför där hon bor då Edwin och hon skulle gå till min morfar med tvätten. Så vi gick tillsammans ner.

Jag in på vc och de fortsatte en lite bit. Morfar bor i samma hus som vc. Och så klart var det kafferast för personalen så satte mig ner vid lekhörnan och väntade. Spelade spel på mobilen, bra tidsfördriv. Efter en stund kom mormorn och Edwin. Edwin hade fått godis och en peng. De ville säga lycka till.

Luckan öppnade och jag hade inge bråttom dit då jag antog att jag skulle kunna få vänta en stund. Min tur i luckan gav mig ett högkostnadskort eller i alla fall en bra bit påväg. Skulle dit igen efter jag var klar. Och både labb och en läkare var bokad på mig. "En liten operation". Då kom nervositeten.

Fick vänta innan min tur. Spelade lite till och var fortfarande skeptisk till att de verkligen skulle göra det. Och om de inte skulle bli gjort hade jag laddat med ord då jag fått tackat nej till två jobb vilket är lite tråkigt. Men vill så gärna ha det gjort.

Läkaren kom. Första tanke var "Yes, en svensk" Vissa läkare som inte har svenska som modersmål förtstår man helt enkelt inte vad de säger.

Han ville kolla på det då han inte förstod hur det såg ut via journalen. Sagt och gjort. Han förklarade att vi måste skära "så här mycket" och visar med sina fingrar på mitt ben och det är närmare en dm.

Fick sitta i ett ytterligare väntrum då han skulle förbereda och få tag i en sköterska som kunde hjälpa till. Spelade lite till men hann inte så mycket då det var fort klart.

Fick lägga mig på en brits. Och sköterskan hade träffat mig innan med samma fel. Hon kände igen mig och sade något som att såret som jag hade var stort och sade jag fick penicillin. Läkaren skämtade och frågade något med om hon kände igen alla som får penicillin.

Visste inte hur jag skulle ligga på britsen för att ligga bekvämt men fick till någon någorlunda ställning i alla fall.

Hörde läkaren sade "Nu kan det stickas lite" och innan han sade klart hade han redan stuckit. Kändes som ett getingstick som alla säger. Kändes som jag hade den dära sprutan i länge. Läkaren sade något med "Tar mycket bedövning" då kunde jag slappna av på riktigt. Jag skulle inte känna ett dugg. Var ett tag rädd för att inte få någon bedövning alls.

Jag kände bara ett stick så jag har ingen aning om han bara stack en gång eller om han gjorde flera men jag kände inget. Han pratade med sköterskan om något att det är redan bedövat men vi tar lite till. Vet då inte om det var själv knölen och runt där eller vad han menade. Sak samma.

Fort gick det. Kände hur jag tappade känseln. Han sade "Gör det här ont" och det kändes knappt att han tog. Och erfarenhet då de säger så tas det i för kung och fosterland.

3 minuter så var den dära saken borta. Jag hörde då han tog tag om saken då det har ett speciellt ljud. Han sade att det var hårt, vilket jag sade att det är. Och då var den borta. Snacka om fort. Jag frågade "Är det redan klart?" då fick jag till svars att det skulle sys då det inte kommer bli så fint annars.

Det var där det tog tid men ändå bara tio minuter. 6 stycken små stygn. Och fint, enligt sköterskan. Och hon tyckte som jag att det ska bli spännade och se vad det är. För saken ska in på analys för det är ett okänt föremål. Både hon och jag tycker oss se en sten. För så klart ska Mari fota saken plus massa extra hud runt om då man tydligen gör så. Det fick jag självklart göra då det är min sak kommer även få reda på vad det är men kan ta ungefär två veckor. Om jag inte hade fått något svar kunde jag då ringa in till vc och fråga.

Det är nu det börja göra ont. Så precis stoppat i mig två alvedon men det känns ändå.

Var bedövad länge. De två minsta tårna ändå upp till knät. Fast liksom inte runt hela benet. Skönt ändå med massa bedövning.

Men förstår inte riktigt hur den extra "plåstret" ska räcka i tio dagar med det jag har på. Ska boka tid för stygn borttagning.

i denna stund händer det väl direkt inget spännande. jag surfar desutom mer från mobilen nuförtiden. efter den dära hästen som vi fick på datorn som attackerade våra bankkonton har det bara blivit så att jag surfar mest på datorn. men ska försöka komma ihåg att blogg ibland oxå.

fick jobba en dag på Västergatansförskola. var lite nervös. dels lära sig alla namn på barnen. och sedan ny miljö med helt andra rutiner. men det gick bra, må jag säga. kom på mig själv att säga du till barnen och liksom nicka. kan ett namn sedan innan. och lärde mig i alla fall några till medan jag var där. fick avbryta några "slagsmål" osv och allt gick bra. så det känns skönt. får man hoppas på att det rings från alla håll så man har något att göra och plus i kanten är att man får pengar. roligt är det i alla fall oavsett vart jag befinner mig.

Har något i mitt öra. så störande. sköljde igår men blev inte bättre. alldeles nyss körde jag revaxör men blev snarare sämre och världens sämsta balans. plus att det klias. få se om det släpper under dagen. vilket det bör göra.

ring igen början på nästa vecka. fick jag till svar. de har tydligen bara en läkare, än så länge. och en till är väl på ingående. som de inte har några tider hos än. suck. kommer få vänta i evigheter. om de säger samma sak nästa gång jag ringer så tror jag nog att de blir tvungen att skicka en remiss för annars kommer det vara såhär.

ringer in. få läkare. bara akuttid. vilket innebär ingen tid för mig. risken finns alltid att det kommer bli så. men det var ett pucka som jag pratade med i telefonen oxå. så beror på mycket vem man pratar med oxå. hoppas jag får den vänliga själen jag träffade sist, nästa gång jag ringer.