mixan

Denna veckas tema är Sociala medier.

 

Hittade Smakis stevia på ica maxi igår. köpte hem tropisk och den var väl helt okej. Edwin tyckte om den, det som är huvudsaken. 2,6 kolisar/100g. Helt okej, och behöver inge insulin. Testade i alla fall och det verkar funka.

 

Finns jorgubbsmak också. Men den innehåller 2,7 kolisar/100g. Så får testa den nästa gång vi är där och handlar. Lite tips sådär. Fast antar att de flesta som har diabetesen i familjen vet om det redan. Vi fick reda på det utav diabetesdietisten. De nämde det, kollade lite lätt i butiken men fann de inte. Men kom på det igen.

 

Sett att det ska komma en ny smak. Men det verkar vara på flaska. Men Edwin lär väl få testa så fort vi stötter på den i affären. Men smaken verkar mer för mamman ;) Men vi får väl la se.

 

Denna veckas tema är Sociala medier.

 

Tänkte sammanfatta lite om just Diabetes typ 1. Kan vara bra för de som läser. Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är inte samma sak. Typ 2 funkar bukspottkörteln till en viss del och ma kan reglera med kost och motion. Många äldre som får det. 

 

Men typ 1 då. Den kallas även barn- eller ungdomsdiabetes just för man får den då man är barn, upp till 30år har jag läst någostans. Och diabetes typ 1 fungerar inte bukspottkörteln överhuvudtaget, och i bukspottkörteln tillverkas det insulin. Denna sjukdom går inte att bota, man får lära sig att leva med den. Insulin kan man inte äta, dvs som tabletter, utan de ska injiceras under huden.

 

Kroppen behöver bränsle dvs energi för att fungera. Energin transporteras i blodet fram till cellerna iform utav glukos (druvsocker/socker). För att cellerna ska kunna ta upp sockret, dvs ska "äta" det, behövs hormonet insulin. Insuinet frungerar som små nycklar för att öppna upp cellerna och de kan ta sig an sockret dvs energin. Om insulin inte finns i kroppen finns det ingen som öppnar dörrarna för energin och den samlas då i blodet och cellerna i sin tur svälter.

 

Det är det man mäter med blodsockervärdet, dvs hur mycket socker det finns i blodet. Och det gör vi i fingrarna. Alla fngrar. Men kan även sticka i armen, tårna, örsnibbar, osv. Men det vill inte Edwin. Han vill stickas i fingrarna. Det ska noteras att om man sticker i armen är det en fördröjning på ca 10-15 min motför i fingret, vilket inte är så bra vid låga värden. Tårna kan det också vara en viss fördröjning men ska då inte vara det vid stilla sittande/liggande, dvs nattvärden.

 

Insulinet tillverkas i betacellerna som finns i bukspottkörteln. Och vid diabetes typ 1 har det egna immunförsvaret angripit och förstört betacellerna. Det blir socker i blodet, cellerna svälter och då tar kroppen sin energi från fettet. Och för mycket förbräning på fettet bildas det syror dvs ketoner, och för många av de leder till syraförgiftning, ketoacidos. Vilket är ett livshotande tillstånd. Och då kommer det en speciell lukt från munnen, aceton. (Vilket Edwin hade då vi kom in, enligt läkaren var det i sista sekund vi kom in, om vi hade avvaktat någon dag till så skulle det bli ambulans och blåljus in)

Edwin har börjat sett på reklamen och förstå vad det innebär. såsom när de gjorde reklam för strepsil i måndags och jag hade sagt att jag hade ont i halsen. Så sade han att jag skulle köpa de. Och när jag plockade fram de ur skåpet så sade han "som på tv". Det är bara exempel. Det kommer något ofta då han ser på reklam.

 

Men det roligaste är ändå att han sjunger med i flygresor.se-reklamen. så skoj. Och låter så roligt. Även då han sitter själv och kollar medan vi andra gör något en snabbis.

 

 

 

 

 

Jag är en blandning av flera stycken "The Lurker", en anning. Jag läser det mesta och kom på mig sjäv för någon dag sedan då jag sade "Jag läste det". Fast jag bruka kommentera visa saker, men inte alltid. Kan tycka mycket men skriver inget.

 

Är väl lite av en "The Gamer". Men för tillfälle spelar jag inte allt jag kommer åt utan bara de jag gillar. Sedan bruka jag inte skicka applikationer till de som inte spelar. Men spelet i sig kan säga att den spelar så då får den en applikation och i verkligheten kan det vara så att människan kanske gått in i spelet en gång, eller kanske in i ett syskonspel till spelet. Då blir de registrerat att man spelar. Och det är då inte mitt problem. Om man inte är intresserad av spel så kan man blocka de applikationerna i inställningar. Inte för jag har någon som klagar men det finns de som gör de.

 

Och så är jag lite av en "The liker". Gillar det mesta men kommenterar inte. Kommit på mig själv att gilla en massa, som jag egentligen inte vet varför. 

 

Efter att ha läst alla så inser jag att jag har 10 stycken utav de 12 typerna på min facbook bland mina vänner. Tänker inte nämna namn. De som jag inte har är "Mr/Ms Popular" dock kan jag tycka att vissa har väldigt många vänner som de säkert inte är vänner/bakant med. Vet dock inte om det är så extremt bland mina vänner. Och så har jag inte "The Thief" bland mina vänner.

 

När jag ringde in till förskolan idag och igen och sade att vi skulle vara hemma så pratade vi lite lätt. Tycker jag gör det bra att vara där, men jag gör det ändå för Edwins skull fast det sade jag inte. 

 

Men i alla fall, det berättades det att den som skulle vara en backup (dvs diabetesmamman som jobbar där) är sjukskriven. Så nu har vi gått tillbaka ett steg igen. Så vi får se hur chefen löser detta igen då. Känner att jag börja bli lite less på situationen. Men tänker också på vad ska jag göra sen. Måste ringa runt så jag får komma igång och jobba. Men kommer bli så bunden på Edwin, ännu mer nu. Kunna svara i telefon osv. Men det kommer nog lösa sig. Men känns så nu då det är nytt.

 

Och efter torsadgens kaos är jag inte så super villig att gå dit. Men kommer så klart göra det, just för Edwins skull. Tycker det är helt okej att vara där men det var lite väl stojigt i torsdags. Kanske jag som överreagerar. Nu är ändå halsen som den är, så kan vara skönt att vara hemma och vila upp oss. Edwins näsa är lite rinnig då han kliver upp men inge mer sen. Så han skulle då klara av att vara där, snarare jag och min hals som inte kommer klara det.

 

Blir hemma idag också. Men mestadels för min kära mor kommit hem från sin semester i Thailand och vi ska skjutsa henne och handla. Just nu väntar vi bara, dels på pappan i famljen ska sluta jobba och dels på mormorn som ska komma när hon var klar med det hon skulle göra innan. 

 

Nää. inte direkt. Och jag bruka inte göra reklam för min blogg heller. Använder den mest för mig själv. Sedan är det väl bara en bonus om någon läser ;) 

 

 

Idag har jag ont i halsen. Brukar kunna ha det på morgonen då jag vaknar men bruka försvinna. Igår kom det även när vi kom hem. Och värst är det då jag vaknar, eller ska till och prata. Fast jag orkar knappt prata. Så brukar det bli då jag är super trött, orkar då inte prata. Men så borde det inte vara nu vid denna tid på dygnet. 

 

Det gör inte super ont, som vid halsfluss. Utan bara små ont. Om det är såhär imorgon får vi stanna hemma från förskolan. Vill inte gå dit och vara segare än segast. 

 

Förkyldning sätter sig alltid i min hals. Men det bruka inte kännas såhär. men men. Får se ikväll och imorgon hur det är.

Tema är Djur.

 

 

Den största dissen är att de en gång kommer att kollavippa. Har två katter som dött på senare år. Morrisen hade jag haft över halv mitt liv. Hon blev 13 år. Det var jobbigt och tänker på henne fortfarande. Likaså Ice som dog i maj 2013. Han blev 11 år, men jag har inte ägt han hela tiden utan de senare 8-9 åren. Edwin pratar fortfarande om Ice. Att han ska hjälpa han. Hämta hem han från himmlen att han inte kommer vara sjuk då. Att vi ska åka flygplan och hämta hem honom.

 

En till diss kan vara att de kan förstöra. Såsom katter kan riva på möblerna, akvarium med vatten kan läcka. Inte för jag varit med om det. Pälsdjuren släpper även massa hår (päls).

 

Idag blev det en riktig städdag. Inte för att dammsugaren har kommit fram än ;) Har halvt plockat bort julen också, inte för att vi hade så mycket julsaker framme men latmasken har varit framme en längre tid. Vet inte vart energin kom idag. Kanske det kalla vädret. Vi gick inte till förskolan utan stannade inne i värmen. Så blev massa plock. Kollade in tvättstugan och den var ledig så jag fick lov att tvätta också. Så då rev jag ner gardinerna på Edwins rum. Det är de gardinerna som är mest juliga, dvs med tomtar. Så nu är Edwins rum klar. Bara resten kvar. Ska ta och stryka allt ikväll i alla fall. Blir inge mer gardintvätt för det var någon som hde bokat tvättstugan efter oss, får tvätta de en annan dag.

 

Ska väl ta upp julkartongerna från förrådet också då allt står och trängs på köksbordet nu med all gamal reklam. Och sakerna i städskåpet står på diskbänken så man ser inte så fint jag har gjort på den då den för tilfälle är överrustad med massa skrot :P men men. stryka gardinerna som ska upp så jag får in strykbrädan och strykjärnet och sedan blir det fint på bänken igen ;)

 

Dax att starta igen efter en kortpaus. Snart dax att gå till tvättstugan igen. Men hinner direkt inte tvätta någon till maskin som ska torka så tänkte tvätta Edwins overall med stjärnor på som han inte använder och det fodrade galon som inte är tvättat än. För ytterkläder hänger jag upp i lägenheten då de oftast inte tål värmen i ett torkskåp, definitift inte galonkläder.

Men det skulle vara en video i denna stil som jag gillar. 

 

 

Vilken kaos det var på förskolan idag. Hög ljudnivå fast det inte var fulltaliga. Kankse är jag som överreagerar. Men som det var idag kommer de inte kunna sköta Edwin och hans diabetes. De måste få vara en till. Om man räknar en pedagog som det är nu, så är det en som blir över till resterande barngrupp och det räcker inte. Måste åtminstonde vara två då gruppen delar upp sig. En del av gruppen kan inte vara själv. Och ett tag var de bara två dvs en med den stora barngruppen. Så det var väl tur att jag var där som kunde fixa med allt som hade med Edwin att göra. För om det inte var så, vem skulle då ta hand om barngruppen?

 

Och vilan, då jag ändå kastar ur mig galla. De var två, en på den ena och en på Edwins. Och den som var på Edwins ansåg att de klarade sig själv. Men så tycker inte jag. Det sprangs och busade. Försökte få Edwin att ligga stil men det gick sådär. Tillslut fick de gå, det funkade ändå inte. Också en anledning att de inte kommer klara av detta. Men jag kan ha fel, jag hoppas jag har fel.

Fick höra i veckan att de hade ev tänkt göra en omfördelningen utav personalen då det finns en personal som själv är en diabetesmamma, dock har hennes barn pump men haft penna innan. Har själv pratat med henne då hon kommit och hälsat på mig och vi har pratat om just diabetes. Fick träffa barnet på juldansen då barnet hade prao just den dagen. Jag frågade lite om pumpen och så visade de den. 

 

Sak samma. Det var "E´s" pedagog som sade det och inte chefen. Men de hade i alla fall tänkt i de banorna. Men då kommer jag och säger om båda är sjuka då? för båda har ändå barn, osv. Det skulle lösas, det också. Berättade vidare att de gjort detta för att chefen ska få tänka till. Kan inte ta förgivet att det ska lösas sig. Det är ändå en chefsfråga.

 

Hade pratat med Edwin ute. Jag sitter inne i vanlig ordning när barnen är ute, tänker inte frysa i onödan. En sak om jag jobbar, då klär jag på mig. Men nu har jag ändå ett val och då väljer jag att vara inne när barnen är ute. Läser bibeln, dvs Hanås-boken, och får massa bra info. Läser huvudrubrikerna och det jag tycker är intressant just då läser jag vidare på. Lär mig massa nytt. Fast man vet det mesta men med andra ord och lite mer komplicerat med celler och vad som verkligen händer i kroppen står i denna bok. Väldigt bra. 

 

Sak samma. De pratade som sagt med Edwin ute. Han sade att "Mamma är med, Mamma är alltid med" Och super glad. De hade svarat med att snart ska mamma börja jobba och då ska du vara här själv. Vi ska bara bestämma vem som ska sticka dig. Då hade Edwin kontrat med "Det ska ju du" och så hade an börjat skratta. Att det var som att hon lurades. Tycker det var så sött gjort. 

 

Kom in igen och sade vad han hade sagt och sade sedan "Jag kommer nog inte från det" med ett leende på läpparna. I Edwins värld är allt självklart. Men han ska inte veta om problemet heller. Nog med att det angår honom, men han skulle nog inte förstå. 

 

Så vi hoppas att det löser sig snart.

Tema denna vecka är Djur.

 

Tema är Djur.

 

 

Denna veckas tema är Djur.

 

Tema är Film

 

 

En annan typ av film man inte får missa är 2012. Gillar den typen av film. Naturkatastrofer. Såsom Day after tomorrow.

 

 

Och till min favoritgenre så får man inte missa The conjuring och Paranormal activity-filmerna. Där får ni leta upp bilder själv då jag inte vill skrämma någon ;)

 

Veckans tema är Film.

 

På förskolan i fredags var det en ny vikarie, den hade inte varit där förut så var ny på hela byggnaden. Kan det vara räddningen i detta dilema vi står i? 

 

Vikarien är nämligen undersköterska, och har gått deligering för att ge insulin. Vill jobba med barn och jag förstod inte om förskoleutbildningen gjordes eller något liknande eller om det funderades på det. 

 

Vikarien förstod inte riktigt problemet och tyckte inte alls att det var så svårt att ge, inte för jag varken visade eller försklarade. Den tyckte att förskolan skulle anställa den, och det kan väl jag också tycka. Men antar att ekonmin inte kommer ta emot ännu en resurs på samma avdelning. 

 

Ska ge det till förslag till chefen, i alla fall nämna detta. För chefen lär nog komma och prata någon dag i veckan igen skulle jag tro. Och jag själv i detta dilema ska ringa kommunen och kolla, men skulle tro att de inte vet hur det fungerar. Sedan ska väl diabetesteamet egentligen kontaktas ska dit den 3:e feb så tror jag avvaktar med kontakt till dem tills dess, om ingen lösning är i bruk innan. Vi får se hur jag gör, och vad som händer.

Temat är Film

 

Mitt tips gäller hur man ser filmen. Det vill säga (om vi inte har gäster) en gosig filt. En kudde är ett måste och det har jag jämnt i soffan, så skönt. Och kanske något gott att äta om det är en speciell film man ser. Kanske popcorn, godis, osv. Mitt senaste var grönsaker och dipp så gott. Testade ävan att dippa äpple och det funkar det med men skulle haft en annan dipp så skulle det vara godare.

"Krigar" på med förskolan. Och idag höll jag på att ge upp. Strunta i allt och att Edwin fick sluta gå på förskolan, jag inte jobba osv. Men jag samlade mig och tänkte om. Då drabbar det han på ett negativt sätt och det ska det inte göra för honom och hans diabetes. Diabetesen är nog en omställning för honom. 

 

För att försöka sammanfatta den här historen är det som så att jag är med Edwin på förskolan sedan en tid tillbaka. För från början när vi kom hem från sjukhuset härjade det magsjuka och vi stannade hemma. En envis magsjuka var det. Kom tillbaka den 28:e november då hade även två ur personalen och kokerskan gått på "utbildningen" som de ska som är på sjukhuset, sedan en tid tillbaka. 

 

Det var jag som gjorde allt. En pedagog fick testa och det var mest hen som var intresserad. Då en skulle sluta, och slutade. Och var vikarier. När den pedagogen inte var där så stod jag själv där och utförde alla moment. Vi närmade oss julen och då insåg jag att det inte var någon idé att de lärde sig då det ändå skulle glömas under jullovet. Och osäkerheten komma tillbaka.

 

Vi började den 7:e januari igen med glada förhoppingar att de ska lära sig. Jag klev tillbaka ett steg och lät pedagogen sticka och ge injektioner. Gav tips på hur hen skulle göra på injektionerna då hen var mest osäker på den biten. Stick klarade hen galant. Och jag tyckte att hen fixade injektionerna också. Men eftersom hen inte jobbar heltid, så behövdes det fler som lärde sig. Plus om hen någon gång är sjuk/ledig/vab/osv så måste någon till lära sig innan jag släppte och återgick till min vardag.

 

I samband med att hen lärde sig. Så var det ett möte på lärarförbundet. Någon ur personalen på förskolan hade frågat helt anonymt vad de har för rättigheter och då menat resurs osv. Lärarförbundet hade tappat hakan och sagt att de inte ska ta på sig ansvaret. Ingen som frågat de så de ska inte ta på sig det ansvaret, med allt som följer diabetesen till. De tyckte att det ska anställas en behörig dvs en underskökterska som utför detta.

 

Så hen fortsatte att öva då det inte var någon mening att lära någon annan för vi inte visste hur det skulle bli. För frågan var en chefsfråga. Att chefen ska få lösa detta. 

 

Någon dag senare, dvs i fredags 10/1-2014. Så fick jag komma in och prata med chefen då vi inte har samtalat något överhuvudtaget. Vilket i sig visar att hon är ointresserad. Hon frågade lite hur länge jag kan vara där osv. Jag sade att jag var arbetslös och då började hon plötsligt hänga upp sig på att han ska gå 15 timmars. Förklarade hur det är att jag stortett jobbat heltid-deltid, osv.

 

Hon pratade om att skolsköterskan på den närliggande kommunalaskolan eventuellt kunde komma och ge injektioner. Jag tänkte försök du att få till det. Funkar teoretiskt men inte praktiskt. För om han är hög där klockan 10 eller 13. Så ska han ha en injektion direkt inte vänta på någon skolsköterska. Och om jag jobbar och blir inringd och han kommer till frukost sådär på en handvändning måste hon då med ilfart komma på en gång och ge injektion. Liksom om han är längre en dag och värdet klockan 16 visar högt och han behöver injektion direkt igen. Sedan har hon väl sitt att göra på en stor skola. Men sade inget. Hon fick ringa och känna att hon gör något. Sade det till pedagogen senare då jag kom på det senare med alla injektioner. 

 

Tisdagen kom och "huvudpedagogen" var hemma. Så jag skötte allt med Edwin. Men tänkte inte mer på det. Lite så att vad gör vi här. Men Edwin fick leka med sina kompisar speciellt den som haft jullov lite längre än Edwin själv och hade kommit tillbaka. 

 

På onsdagen var hen där igen. Och jag trodde att vi skulle fortsätta som förra veckan. Men så blev inte fallet. Jag gör allt igen. Hen försöker inte ens räkna, inget. Jag står där själv. Men hen lägger ner tid och energi på detta, så inget illa menat. Att det ska funka. Lika för alla, hur ska vi tänka här osv. Hen kanske känner att hen kan räkna ut. För vi sitter vid samma bord vid lunchen och pratar mycket om detta. Hur mycket är det i detta? osv. Så intresserad är hen. Förstår på ett sätt det inte blir något gjort i denna tvist som nu är, att hen lägger det på is. Men hon bryr sig, så otroligt mycket.

 

Sade till hen att jag inte visste vart kommunal stod i detta och tydligen står de på samma sida som lärarförbundet men inte lika starkt nej. 

 

Idag, den 16:e jan. Kom chefen till mig. Berättat att hon pratat med skolsköterskan och att hon inte kunde då det nu var högsäsong på vaccinationer att hon då hjälpte till på en annan skola. Chefen kom då med den "briljanta" idéen att de får gå på vårdcentralen att göra detta, injektionen menade hon då. Och att hon fick restruktera mig med att han fick gå 15 timmar eftersom jag är arbetslös. Hon skulle kolla upp det.

 

Jag svarade med att det låter jätte bra teoretisk men kommer inte funka praktiskt. Och vad händer de gånger han är hög klockan 10 och 13? Då behöver han injektion direkt inte vänta och pallra sig ner på vårdcentralen. Sen förstod jag som jag inte sade att de inte kommer ta på sig detta då de har fullt upp med sitt. Men det sade jag inte, lät henna ha förhoppningar. 

 

Och så sade jag att 15 timmar inte räcker långt. Jag kan inte jobba just nu då jag är på förskolan, en ond cirkel. Att jag den senaste tiden pendlat mellan deltid och heltid. Att 15 timmar inte räcker för oss. Hon sade att de 15 timmar fick jag lägga som jag ville om det blev längre en dag. Men kom på senare att en heldag är bara det 10 timmar för Edwin. Och 5 timmar som blir över räcker inte långt.

 

Och nu kom jag på en till sak jag skulle ha sagt. Att logopeden sade att han inte ska gå mindre än 25 timmar i veckan för hans språk utveckling. Tog upp det i fredags och skulle ha sagt det igen. Men det verkar som det inte väger så tungt. Nu vill hon bara få oss så lite som möjligt men problemet kvarstår.

 

Sedan sade jag att det är en sådan stor skillnad på 15 timmars och 25 timmars ekonomiskt. Att jag vill göra det jag kan för att de ska få in pengar. Som de sedan kan anväda till saker eller roligheter som de gör, vikarier, hålla barnantalet nere, osv. Men så skulle jag tydligen inte tänka. Jaha. Fick man en käftsmäll för man tänker rätt för en gång skull. Tänk om alla tänkte lika, vilka pengar det skulle ge och inte behöva trycka in barnen som sardiner i en burk för att få ekomin att gå ihop. Jag vill göra det jag kan, och det är att ha han på deltid. Sedan säger som sagt logoped att minst 25 timmar. Och så jobbar jag så 25 timmar bruka inte ens räcka.

 

Men åter till denna konflikt. Vi pratade klart. Hon gick. Jag satt kvar. Bröjade fundera på detta. Och tårarna började bränna bakom locken. Jag kände mig så fjantig. Kan inte börja gråta här. Bort med känslorna. Blev arg och tvär. Tänkte att Nää, Edwin ska inte gå på förskolan. Han får sluta. Jag får sluta jobba. Han får byta till en annan plats. Inte få vara med de kompisar som han har sedan de gick på småbarnsavdelning. Började fundera på vad som är bäst för honom, för det är det vi ska göra. Och det bästa är att mamma (dvs jag) krigar vidare och är glad. Så bort med de dumma känslorna och kriga vidare. 

 

När jag satt där och tänkte kom jag på att det absolut inte funkar praktiskt. Som sagt de gånger han är hög. De gånger han kommer tidigare och är kvar senare. Och framför allt (det jag kom på efter hon gick) Om vi säger att de går ner på VC och får injektion innan maten. Då ska de pallra sig tillbaka till förskolan att äta. Han kommer bli låg (då man ska ta insulinet precis innan man äter). Plus att det är motion och ansträngande att gå i backarna upp från VC. Om han blir låg ska han ha dextrosol, vilket i sin tur kommer få blodsockret att gå upp och funktionen utav insulinet kommer vara "förbrukat" eller vad jag ska säga. Så han behöver mer. 

 

Och rent praktiskt. Ska en ur personalen försvinna med honom och det skulle då absolut inte funka då de har det lite tajt på den fronten. Och det kommer ta en stund att både klä på sig och hjälpa honom först på med kläder på förskolan, gå dit, och sedan halvt av på VC, vänta för att komma in, sedan på med kläder igen, gå tillbaka, av med ytterkläder, och slutligen mat. Det kommer ta ett tag och kommer då drabba verksamheten så otroligt mycket. Och om chefen då kommer med förslaget om bil, kommer jag säga blankt Nej. Kommer inte få sätta Edwin i en bil. Det vet jag att jag har rätt. Det ska jag ge tillåtelse till. Och detta skulle jag då göra enbart för att vara vrång. Men det skulle då ännu ta massa tid utan verksamheten, och personal.

 

Pedagogen jag väntade in haffade jag så fort jag fick tillfälle. Pratade med hen och hen tyckte som mig att det inte kommer funka. "Hur tänkte hon nu?" var hens svar, och då tänkte hen ur deras personalens perspektiv. Sade det jag kom på angående mat direkt efter insulin. Vi snackade lite och hen sade till mig "Stå på dig!" hen menade att det får inte vara såhär som chefen tänkte. 

 

Jag sade även till hen det svärmor hade sagt till mig. Om att ytterligare en ny ska komma in i barngruppen och sticka Edwin. Kanske inte är det bästa. Och inte för att Edwin bryr sig så kanske det kommer något barn i framtiden som bryr sig. Det är lite så vi tänker också. Det ska funka även om det kommer något nytt barn med diabetes. 

 

Hen frågade om jag vill gå och prata med chefen igen men jag sade att hen kunde få göra det så fick hen chefens version också. Så hen gick. Och tiden den gick. Tror det var 15-20 min som hen var borta. Och tydligen hade chefen inget svar och skulle ringa de som sitter högre upp för att fråga hur de ska göra. För chefen tänker liksom som så att personalen tar ansvar över barnen och varför inte då i detta fall. Tror hon inte ser "problemet" riktigt. Oförståelse, och ointresserad. Vi får se vart detta leder. Men det bästa för Edwin ska det bli. Och även för framtida barn med diabetes.

 

På ett sätt känner jag att det är bra att blir utrett grundligt på en gång. Så han inte hade börjat utan mig och det då kom upp till ytan med detta. Och vi då fick börja om. Och de jag vet om som jobbar inom barnomsorg har jag kontaktat på facebook och ingen har erfarenhet bortsett från svärmor som haft ett barn på en annan avdelning motför den hon jobbade på. Och då fixade personalen detta. Jag tror det är så att det inte kommit till ytan förrut, och nu gjort det.

 

Veckans tema är Film

 

Svårt val. Har inte tänkt så någon gång. Speciellt så tänker man dirakt aldrig som de i filmerna, de gör allt så omständigt ;) 

 

Men om jag fick välja skulle det vara en lycklig film eller åtminstonde en film där jag både överlever och det slutar bra.

 

Avatar är säkert en film många svarar och helt klart skulle det väl vara helt okej och leva i den världen men det finns nog bättre alternativ. 

 

Så på frågan blir det att jag vet inte vilken film. En bra film som slutar lyckligt. 

Ett prov som vanligt på kvällen. Fick en shock. 21,nånting. Tänkte att de skojade med mig. Så sprang och hämta en pappersbit med handsprit på och gnuggade på ett nytt finger. Men nej. 22,4. så i med 1E. Och hoppas det gå ner. Så får ta ett nytt om ett tag. Blev så speedad, och ont i magen för dåligt samvete. Så jag stack mig först på lancetten då jag tog bort locket på provtagaren. Och stack mig sedan med nålen på pennan när jag skulle ta bort den. Råkade vrida upp hela ampull-hållaren då jag skruvade. Allt gick fel. Kände mig som en riktig klumpfot, fast hand.

Funderar på att skriva ut allt om Edwin och hans diabetes. Mest för att ventilera mig, och mest för att ha kvar på något sätt. Håller på med hur det ska funka i förskolan just nu och där kommer det behövas ventilation. Troligtvis kommer jag få kämpa en del. Vi får väl la se. Om jag skriver ut något så kommer jag sätta tillbaka tiden på de dagarna det hände, i alla fall under sjukhustiden då jag antecknade i en bok varje dag där. Och sedan kan det vara bra för om någon vill gå in på min kära blogg att läsa, som kanske själv är i samma sits.

Tema Film

 

 

Men en skådespelar jag gillar och gjort länge sedan jag var barn är Steve Martin. Han får mig alltid att skratta oavsett vilken film han är i. Varför vet jag inte. Kanske för han gör rollerna bra och ser lite "rolig" ut, lätt att fjanta till det.

 

Tema Film

 

 

På bio är det alltid en speciell upplevelse. Så väldigt bra filmer ska ses där såsom Iron man-filmerna. Men det är svårt att få barnvakt och ännu svårare nu. 

 

Jag tycker det går att få till en bra upplevelse hemma också. Nedsläckt och koncetrationen på tv´n. Jag bryr mig direkt inte om kvalitét och ljud som vissa andra gör. Jag nöjer mig med det lilla. Hemma kan man pausa om så behövs, springa på toa, hämta kall dricka ur kylen och krypa under en filt och ev en kudde.

 

Jag har väldigt svårt att se film själv. Varför vet jag inte. Kommer liksom inte till skott. Filmer på tv´n ser jag med all reklam. Så förstår inte varför det ska vara så svårt att slå igång en film hemma själv och slippa all reklam på tv´n. Nu när vi har Netflix gratis i sex månader då vi köpte en ny tv så kan man kolla massor där men det verkar inte riktigt funka ändå för mig. Kollade mycket i början på barn-sidan där. Just nu är det paus på den fronten men det drar snart igång igen. 

 

Så svaret på frågan blir ändå att jag ser film hemma. Det bruka bli bäst så. Och det inte för jag gillar gå på bio. Gick ofta på bio ett tag. 

 

Denna veckas tema är Film.

 

Jag tror jag skrattar ihjäl mig. Skulle flytta motionscykeln (som ingen använder) närmare min byrå som vanligt. Så man kan se tv från min sida sängen. Borstar tänderna också som vanligt. Går alltid runt i lägenheten och gör massa saker då jag borstar tänderna. Kan inte stå inne på toan och borsta, sjukt tråkigt. 

 

Och då händer det. Det låter KABOOM. Katterna far iväg från sängen bakom mig i världens fart jag hör hur de slirar på golvet i vardagsrummet. Jag står där då med tandborsten i munen och känner skrattet kommer. Skyndar in på toan för att spotta. Och börjar verkligen gapskratta. M kommer han också och undrar om jag river hela lägenheten. Då bryter jag ihop i skratt. Skrattar så jag grinar och får kramp i magen. Han skrattar också. 

 

Bokhyllan rasade ihop. Var hyllan i mitten eller den ovanför som brakade ner först sedan följde alllt med inklusive den översta. Så alla hyllplan inklusive böcker på golvet framför. De kom inte så långt med tanke på att motionscykeln stod ivägen. Tur var väl det. 

 

Mit i allt kaos hittade jag M´s pass som varit på vilovägar. Inte för det varit borta och så. Visste att jag lagt det på något bra ställe, så borta var det inte. Men det låg där på golvet överst. Kanske var någon mening med att den rasade i alla fall. 

 

Nu ska bara alla böcker in i kartonger då det är skolböcker och väger typ 3 kg vardera. Mina ungdomsböcker ska vara kvar då jag ska läsa de en gång innan de packas undan. Så jag hoppas de klarade sig då de stod typ längst ner. Det återstår att se.

 

Tema Barndomen.

 

 

My little ponys, var min absoluta favorit. Jag hade massvis. Några hos mamma och de flesta hemma hos pappa. Hemma hos pappa hade jag ett hus också till dem, och Spike och den blåa dinon också. Hade massa tillbehör också såsom skor, kammar, täcken, osv. Hos mamma hade jag min favorit en rosa med jätte fint rosa hår. Minns inte alls vad hon hette.

 

Polly pocket hade jag också som favorit ett tag, hade tre stycken. Tror det var en mörk rosa blomma, och ett mintgrönt hjärta och ett rosa hjärta.

 

Cutie club. Lekte jag också med, blev en favorit det också. Var små gubbar, små hus och massa små saker man satte fast på några plator. Kunde man bygga som man ville, och så vidare. Och senare fick jag en drös med hästar som jag lekte med och förvarade i min speldosa.

 

Turtels. Min favorit var Leonardo (den blåa) men eftersom han inte fanns i nalle fick jag den röda, dvs Raphael. Men senare fick jag min favorit vds Leonardo som figur. Han följde mig överallt. Tappade grejorna han håller i men det gick bra ändå. 

 

Sedan får dockan och barbiesen komma på delad femtaplats. Hade en docka jag hade massor utav kläder till, bland annat några plagg sedan vi barn var små. Dockan fick ett stora syskon i form utav en kanin, större modell. Och den kaninen fick mina ärvda kläder, och ett par skor jag aldrig använde. Lekte med dockan periodvis såsom barbiesen. Hade väl inga mängder med saker till barbiesen men några ombyten hade jag och någon häst, om jag inte missminner mig fel.

 

Annars lekte jag med mina nallar, som jag hade ett par av ;) vill ta hit de från pappsen men de får inte plats så onödigt. Jag har en av favoriterna i skåpet i vardagsrummet och det är Tiger från Nalle Puh. Köpte på Disney World i Florida. Men kanske ska ta hit Musse och Mimmi som är köpt på samma ställe just för Edwin älskar Musse Pigg. Men om jag börja rota bland mina gamla nallar så kommer jag få hit alldeles för många såsom den stor hunden, den rosa dinosarien som man kan göra arg, osv. Hade ett par nallar om man säger så ;) De nallar jag hade hos mamma finns redan här, men de var inte så många.

 

Hade fler leksaker såsom Troll, en kaffeservis jag lekte med såsom en kaffebryggare jag gjorde saft i som då fastnade ihop. Playdoh-lera med en grej man kunde trycka ut olika former. Puzzel, Målarböcker, osv, osv. Finns saker jag vill ta med mig hit till Edwin men platsbristen gör det lite svårt. Känns lite onödigt att köpa puzzel då jag vet att jag har en kartong med just puzzel men när vi ska gå in i förrådet hos pappa och leta så vänder man i dörren. Då det är massvis med leksaker, massa sedan M var liten också och där vet jag ännu mer saker som Edwin lätt skulle vilja leka med såsom han hade massa plast dinosarier modell mellan stora och de vet jag att Edwin skulle älska.

Tema Barndomen

 

Tema Barndomen

 

Tema Barndomen

 

Tema Barndomen

 

 

 

 Vad gäller leksaker kommer jag direkt inte ihåg vad som var populärt mer än tamagotchi. Jag hade fyra stycken. förstår inte varför det inte räckte med en. Men fyra skulle jag ha. En från jultidningen (som också var populär men det var verkligen inget för mig), En hund och en dino från samma serie, och så hade jag en till en grön, tror jag det var. Och detta var väl också någonstans i mellanstadiet skulle jag tro.

Sedan var jag väl en tjej som inte brydde mig så mycket om att vara populär. så klart var man väl avundsjuk på dessa, det är väl alla? och jag tänkte nog lite på vad jag hade på mig men sminkade mig gjorde jag inte, mer än mascara. och inte tror jag att det hade en sådan stor betydelse såhär i efterhand.

Tema 2013/2014

 

Tema 2013/2014

 

 

Svårt att hissa och dissa något, då jag mer tagit dagarna som de kommer och går.

Men en stor diss detta år är Edwins diabetes typ 1. Men tyvärr kommer den få vara med livet ut.

En hiss är ändå all utveckling samma person gör dag för dag. Och speciellt efter sommaren och alla logopedbesök som gett en sådan utveckling på språket. Nu går munnen konstant på honom. Och allt roligt han slänger ut ur sin mun, allt han tänker på. Så roligt. Såsom bilden nedan. På juldagen och han öppnar sina paket. Detta är första paket och han säger "En kartong! Precis vad jag önskat mig" Men tok unge säger jag bara.. skratade åt honom lite lätt, då det lät så otroligt roligt.

 

Tema 2013/2014

 

 

Tema 2013/2014

 

  

Första veckans tema är 2013/2014. 

På nyår var jag och Edwin hemma medan M jobbade. Jag var sugen på någon god mat men eftersom M jobbade kändes det så onödigt och efterrätt kunde jag glömma med tanke på Edwin. Så jag och Edwin gjorde köttbullar, spagethi och stekta grönsaker. Så gott. Var en väldig kontrast motför all mat alla andra äter på nyår. 

 

Vi gick ner till min mamma och hon gjorde fika i form av stakt franska med räkgrejs på. Så gott. Jag hade en stund innan sagt till M att jag var sugen på just det. Så ringer mamma och säger att hon bjuder på det. Så det var bara att pallra sig på med kläder och prommenera ner. 

 

Vi umgicks och åt mackan.Det var några som sköt raketer en bit bort som man såg hos mamma, så det stod jag och Edwin kollade på genom fönsret. Han tycket det verkade intressant. Han har sett förrut på sista april men det var så längesedan så det är lätt att glömma. Det förstår jag. Men rädd blev han inte. Han ville se mer.

 

Gick hem till klockan åtta och kollade på cirkusen på tv´n. Edwin satt som ett ljus och kollade. Han tyckte det var intressant. Vilket jag tyckte var super roligt. Sedan var det hopp ner i snarklådan för hans del. Jag lovade han att OM han vaknade av alla raketer ute skulle vi gå ut och kolla. Så han fick sova med en pyjamas om så skulle bli fallet.

 

Vid tolv-slaget sov han som en stock därinne. Så jag stod i vardagsrummet och kollade ut. Såg inte så mycket då vi bor längst ner och alla hus runt omkring. Men någon stod nedanför kullen och sköt. Och det såg jag. Det var tillräckligt att se. Så jag var nöjd. Men en fråga, vad hände med det som bruka vara på tv4 vid tolvslaget? hade det bytt kanal eller var det inget iår.

 

Sprang till balkongen och kollade också då det bruka vara livat utanför. Men inte iår. Var några på plan. Men kollade inte så noga. Någon hade gjort fint utanför varje port på vår huslänga hade någon tänt två marsaller. Gav en väldigt mysig stämning. Det gillas.

 

Gick och kollade till Edwin då och då. Men han sov som aldrig förr. Så vakna gjorde han inte.